Kapitel 11 B

Urologi- kort version

Följande text är en kort sammanfattning av MMCUPs kliniska riktlinjer

Uppföljning av neurogen blåsrubbning och njurfunktion hos vuxna med ryggmärgsbråck

Mål

  • God blåstömning (minimal residualurin)
  • Självständig blåstömning
  • Kontinens
  • Infektionsfrihet
  • Låga tryck i urinblåsan vid lagring och tömning av urin 
  • Skydd av övre urinvägar, d v s prevention av njurskador
  • Skydd mot lokala skador i urinblåsa och urinrör   

Bakgrund

Ryggmärgsbråck medför risk för flera allvarliga komplikationer samt betydande påverkan på livskvalitet och delaktighet. Bland det viktigaste är att uppnå en väl fungerande blås- och tarmtömning, samt att skydda njurfunktionen. En systematisk uppföljning är en absolut förutsättning för detta. Vid uppföljning, rådgivning och behandling måste hänsyn tas till att många patienter med ryggmärgsbråck även har kognitiv funktionsnedsättning. Hjälpmedel och stöd kan behövas, inte bara för blås- och tarmtömning utan även för att säkerställa att information når patientens nätverk och för att upprätthålla vårdkontakter genom regelbundna och återkommande kallelser. Kontinuitet och samverkan bör eftersträvas.

Handläggning av misstänkt urinvägsinfektion vid neurogen blåsrubbning

Bakteriuri innebär förekomst av bakterier utan infektionssymtom. Behandlas i regel inte!  Vid urinvägsinfektion (UVI) finns både bakteriuri och samtidiga infektionssymtom. Ta alltid urinodling vid symtom. Behandla med antibiotika enligt odlingssvar med resistensbestämning Tänk på växelbruk av antibiotika vid återkommande infektioner för att minska risken för resistensutveckling.  Följ alltid resistensbestämningen samt regionala STRAMA-program för behandling. Symtom vid UVI kan vara av allmän karaktär såsom sjukdomskänsla, trötthet eller feber, men också lokala såsom illaluktande urin och ökat urinläckage. Nedsatt känsel kan göra att personen inte uppfattar trängningar eller sveda vid vattenkastning. OBS! Hos personer som använder Ren intermittent Kateterisering (RIK) kan upp till tre icke-febrila, nedre UVI per år betraktas som normalt. Vid fler än tre UVI per år bör man kontrollera residualurin, blåstömningsmetod och blåstömningsfrekvens, ev RIK-teknik, samt tarmfunktionen (obstipation? avföringsläckage?).

BASPROGRAM     

Årlig uppföljning hos uroterapeut eller urologikunnig distriktssköterska rekommenderas.

Anamnesfrågor: Hur tömmer du urinblåsan?Har du problem att tömma urinblåsan? Har du urinläckage? Undviker du aktiviteter p.g.a. detta? Har du haft antibiotikabehandlad urinvägsinfektion i år? Hur många gånger? Hur tömmer du tarmen? Har du problem att tömma tarmen? Har du avföringsläckage? Undviker du aktiviteter p.g.a. detta? Vilka läkemedel tar du? Vill du träffa någon som har mer kunskap kring blås- eller tarmtömningsmetoder och läckage (rutiner, läkemedel, hjälpmedel, operation)?           

Personer med ryggmärgsbråck och neurogen blåsrubbning har olika risker för att utveckla nedsatt njurfunktion och urologiska komplikationer.

1. Ökad risk för njurfunktionsnedsättning:

Ökad risk finns hos patienter med höga tryck i urinblåsan vid urodynamisk undersökning p.g.a. överaktiv blåsmuskel, nedsatt tänjbarhet i urinblåsan eller uretrasfinktern.

2. Liten risk för njurfunktionsnedsättning:

Liten risk finns hos patienter som även utan behandling har låga tryck i urinblåsan vid urodynamisk undersökning.

Uppföljning
Anamnesårligen
S-Cystatin C med GFRårligen
Residualurinårligen
Blodtryckårligen
Urinodlingendast vid UVI symtom 
Ultraljud njurarFör riskgrupp 1: årligen För riskgrupp 2: endast vid stegrat S-Cystatin C eller recidiverande UVI

OBS! Patienter som har urindeviation, blåsaugmentation, eller inopererad uretrasfinkterprotes ska följas av specialist vid urologisk klinik.

 Följande symtom bör föranleda remiss till urolog

  • Makroskopisk hematuri
  • Recidiverande UVI (inte enbart bakteriuri), >3st/år
  • Kateteriseringssvårigheter
  • Ökat urinläckage
  • Förändrat blåstömningsmönster
  • Lokala skador i uretra och genitalia
  • Försämrad njurfunktion enligt laboratorievärden                                                                                                                                             
  • Nytillkomna förändringar på ultraljud njurar

Elisabeth Farralley, överläkare urologi, Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Med.Dr, Karolinska Institutet, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Ulrica Jonsson, överläkare, Habilitering och Hälsa, Göteborg,

Monica von Heijne, Pensionerad vuxenhabiliteringsläkare DSAB Stockholm 

2022-02-08