{"id":1871,"date":"2020-09-01T12:20:50","date_gmt":"2020-09-01T11:20:50","guid":{"rendered":"http:\/\/mmcup.se\/?page_id=1871"},"modified":"2024-11-20T11:33:09","modified_gmt":"2024-11-20T10:33:09","slug":"samordnad-vard-vid-ryggmargsbrack-professionens-ansvar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/mmcup.se\/?page_id=1871","title":{"rendered":"Kapitel 2 – Samordnad v\u00e5rd – checklista vid uppf\u00f6ljningsbes\u00f6k"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Det sv\u00e5raste f\u00f6r patienter med ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck \u00e4r oftast att ta initiativ till och genomf\u00f6ra olika aktiviteter. Det g\u00e4ller ocks\u00e5 f\u00f6r att ta kontakt med sjukv\u00e5rd\/habilitering, komma till avtalade bes\u00f6k och f\u00f6r egenv\u00e5rd. Det blir ofta inte av. Dessa sv\u00e5righeter (exekutiv dysfunktion) h\u00f6r samman med diagnosen ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck. Ansvaret f\u00f6r samordningen och att uppf\u00f6ljningen kommer till st\u00e5nd m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ligga hos professionen, inte hos patienten.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vid ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck finns risk f\u00f6r allvarliga komplikationer, som kan komma pl\u00f6tsligt eller smygande, men som \u00e4r m\u00f6jliga att f\u00f6rebygga. F\u00f6rs\u00e4mrad syn, kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga och g\u00e5ngf\u00f6rm\u00e5ga, urin- och avf\u00f6ringsinkontinens, njurskada, andningsst\u00f6rning, trycks\u00e5r och amputation \u00e4r exempel p\u00e5 komplikationer som kan f\u00f6rebyggas. Exempel p\u00e5 d\u00f6dsorsaker som ofta kan f\u00f6rebyggas vid ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck \u00e4r shuntsvikt, sepsis (blodf\u00f6rgiftning) p.g.a. shunt- trycks\u00e5rs- eller urinv\u00e4gsinfektioner, andningsuppeh\u00e5ll, sv\u00e5r skolios med andningssvikt, och latexallergi.<\/p>\n\n\n\n

Ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck medf\u00f6r ett livsl\u00e5ngt behov av allsidiga habiliterande \u00e5tg\u00e4rder, och samordnad, strukturerad medicinsk uppf\u00f6ljning f\u00f6r att f\u00f6rebygga allvarliga och potentiellt livshotande komplikationer. Mortalitet och morbiditet vid ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck \u00f6kar om samordning av sjukv\u00e5rdsinsatser upph\u00f6r, och det g\u00e4ller \u00e4ven om sjukv\u00e5rden \u00e4r gratis och l\u00e4tt tillg\u00e4nglig (1). Avsaknad av koordinerad och planerad specialistv\u00e5rd i vuxen \u00e5lder kan ha sv\u00e5ra konsekvenser (2-3). Efter \u00f6verg\u00e5ng till vuxensjukv\u00e5rd rapporteras att personer med ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck i USA upps\u00f6ker sjukhusens akutmottagningar i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning, medan andel planerade l\u00e4karkontakter minskar (4-6). Klinisk erfarenhet talar f\u00f6r att detta g\u00e4ller \u00e4ven i Sverige. Koordination av de medicinska insatserna upph\u00f6r idag ofta vid \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n barn- till vuxenverksamhet inom svensk habilitering, h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Rekommendationer<\/strong><\/h4>\n\n\n\n