{"id":3468,"date":"2023-03-13T11:16:44","date_gmt":"2023-03-13T10:16:44","guid":{"rendered":"https:\/\/mmcup.se\/?page_id=3468"},"modified":"2023-03-13T14:38:18","modified_gmt":"2023-03-13T13:38:18","slug":"uroterapeutiska-insatser-vid-ryggmargsbrack-hos-vuxna","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/mmcup.se\/?page_id=3468","title":{"rendered":"Uroterapeutiska insatser vid ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck hos vuxna"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

De allra flesta med ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck har en neurogen bl\u00e5sfunktionsst\u00f6rning med sv\u00e5righeter att t\u00f6mma urinbl\u00e5san, urinl\u00e4ckage eller b\u00e5de och. (Se Kliniska riktlinjer, kapitel 11 – Urologi.) Uroterapeutiska insatser \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna etablera och uppr\u00e4tth\u00e5lla en v\u00e4lfungerande bl\u00e5st\u00f6mningsmetod och kontinens, genom hela livet.<\/p>\n\n\n\n

Bl\u00e5st\u00f6mningssv\u00e5righeter och urinl\u00e4ckage<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Bl\u00e5st\u00f6mningssv\u00e5righeterna \u00e4r ur medicinsk synvinkel det allvarligaste, medan urinl\u00e4ckaget ofta \u00e4r det mest p\u00e5tagliga symtomet f\u00f6r individen sj\u00e4lv. Urin- och avf\u00f6ringsinkontinens riskerar att hindra deltagande i sociala sammanhang och minska m\u00f6jligheten till n\u00e4ra intima relationer.<\/p>\n\n\n\n

Val av behandlingsmetod och undervisning kring bl\u00e5st\u00f6mning och kontinens m\u00e5ste anpassas efter individens fysiska och kognitiva f\u00f6rm\u00e5ga. Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rs\u00e4kra sig om att personen f\u00f6rst\u00e5tt inneb\u00f6rden i den information som givits. Samarbete med arbetsterapeut kan vara v\u00e4rdefullt f\u00f6r att hitta strategier f\u00f6r st\u00f6d till minne och organisationsf\u00f6rm\u00e5ga. Flertalet individer med ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck beh\u00f6ver livsl\u00e5ng uppf\u00f6ljning och st\u00f6d i vardagen f\u00f6r att klara att uppr\u00e4tth\u00e5lla sina rutiner och genomf\u00f6ra sina livsn\u00f6dv\u00e4ndiga behandlingar<\/p>\n\n\n\n

Uroterapeutens diagnostiska verktyg<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Anamnes<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Anamnes inh\u00e4mtas i f\u00f6rsta hand fr\u00e5n patienten, vid behov kompletterat fr\u00e5n patientens n\u00e4tverk. Se exempel p\u00e5 l\u00e4mpliga fr\u00e5gor i rutan om \u00e5rlig uppf\u00f6ljning och i formul\u00e4ret \u201dLiten genomg\u00e5ng\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Residualurinm\u00e4tning<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Oavsett vilken t\u00f6mningsmetod som anv\u00e4nds b\u00f6r regelbunden uppf\u00f6ljning av residualurin ske med hj\u00e4lp av ultraljud\/ bladderscan. Volymen av residualurin har betydelse f\u00f6r funktionell bl\u00e5skapacitet, miktionsfrekvens, f\u00f6rekomst och frekvens av urinl\u00e4ckage. St\u00e4ndig residualurin \u00f6kar risken f\u00f6r urinv\u00e4gsinfektioner, epididymit hos m\u00e4n, och bildning av bl\u00e5sstenar.<\/p>\n\n\n\n

Miktions- och l\u00e4ckagetest ger information om<\/strong>
– Miktionsfrekvens
– Miktionsvolym
– Dygnsvolym och f\u00f6rdelning mellan s\u00f6mn och vakenhet
– L\u00e4ckagefrekvens
– L\u00e4ckagevolymer
– Funktionell bl\u00e5skapacitet
– Maximal kontinensperiod
– Tr\u00e4ngningsfrekvens
– Tr\u00e4ngningar och l\u00e4ckage i anslutning till r\u00f6relse, anstr\u00e4ngning, stillasittande, kroppsl\u00e4ge, etc<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Miktions- och l\u00e4ckagetester<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Bl\u00e5st\u00f6mning kartl\u00e4ggs med miktionslista under tre dygn. I l\u00e4ckagetest noteras vikt\u00f6kning av kontinensskydd och tidpunkter f\u00f6r byte av skydd. L\u00e4ckagetester anv\u00e4nds vid utv\u00e4rdering av behandling mot inkontinens samt utprovning och anpassning av inkontinenshj\u00e4lpmedel.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Urodynamik\/cystometri<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Urodynamisk under\u00f6kning av fyllnads- och t\u00f6mningsfas ger upplysningar om bl\u00e5skapacitet, bl\u00e5sv\u00e4ggens t\u00e4njbarhet (compliance), bl\u00e5smuskelns (detrusormuskelns) funktion, k\u00e4nsel f\u00f6r bl\u00e5sfyllnad och kissn\u00f6d, tryckf\u00f6rh\u00e5llanden under fyllnad och t\u00f6mning samt vilken volym och vilket tryck som ger urinl\u00e4ckage. Urodynamik utf\u00f6rs av uroterapeut eller specialutbildad sjuksk\u00f6terska enligt International Continence Society:s (ICS) \u201dGood Urodynamic Practice\u201d (1). Urodynamisk unders\u00f6kning rekommenderas om det finns f\u00f6r\u00e4ndringar i bl\u00e5st\u00f6mningsm\u00f6nster, kontinens, antal urinv\u00e4gsinfektioner under det senaste \u00e5ret eller tecken till p\u00e5verkan p\u00e5 njurfunktionen (2). Urodynamik anv\u00e4nds ocks\u00e5 f\u00f6r att kontrollera effekt av medicinsk behandling. Nytillkommen anstr\u00e4ngningsinkontinens utreds med urodynamik och uretratryckprofil, s\u00e4rskilt hos kvinnor.<\/p>\n\n\n\n

Ren intermittent kateterisering – RIK<\/h2>\n\n\n\n

N\u00e4r individens egen t\u00f6mningsf\u00f6rm\u00e5ga inte \u00e4r tillfredsst\u00e4llande \u00e4r RIK den b\u00e4sta t\u00f6mningsmetoden f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra kontinens och bevara bl\u00e5s- och njurfunktion. M\u00e5nga vuxna med ryggm\u00e4rgsbr\u00e5ck anv\u00e4nder RIK sedan barndomen.<\/p>\n\n\n\n

Vid introduktion av RIK och i samband med uppf\u00f6ljning \u00e4r det viktigt med tydlig information om orsaken till och f\u00f6rdelarna med RIK. Patientens motivation och egen upplevelse av f\u00f6rdelar \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att forts\u00e4tta med RIK. Arbetsterapeut kan involveras f\u00f6r att bidra med t.ex. anpassningar av badrum och metoder till st\u00f6d f\u00f6r minne och organisation.<\/p>\n\n\n\n

Utprovning av kateter<\/h2>\n\n\n\n

Katetrar f\u00f6r RIK finns i olika material, typer, l\u00e4ngder och grovlek. I Sverige \u00e4r katetrar eng\u00e5ngsmaterial. Diskussioner om \u00e5teranv\u00e4ndning p\u00e5g\u00e5r. Flera metoder f\u00f6r att reng\u00f6ra de egna tappningskatetrarna har beskrivits i internationell litteratur, men s\u00e4ker evidens saknas \u00e4nnu (3,4). Den behandlande uroterapeuten l\u00e4r patienten att genomf\u00f6ra RIK, provar ut l\u00e4mplig katetersort, katetergrovlek och kateterl\u00e4ngd, och ansvarar f\u00f6r uppf\u00f6ljning av f\u00f6rskrivna produkter. Uppf\u00f6ljning kan \u00e4ven ske i prim\u00e4rv\u00e5rden hos distriktssk\u00f6terska\/kontinensansvarig sjuksk\u00f6terska.<\/p>\n\n\n\n

Katetergrovleken \u00e4r viktig f\u00f6r effektiv t\u00f6mning. En tunn kateter ger s\u00e4mre fl\u00f6de, l\u00e4ngre t\u00f6mningstid och risk f\u00f6r ofullst\u00e4ndig t\u00f6mning. Urinv\u00e4gsinfektioner \u00e4r i de flesta fall orsakade av alltf\u00f6r glesa RIK-tillf\u00e4llen eller en ofullst\u00e4ndig t\u00f6mningsteknik (5) t.ex. att katetern dras ut f\u00f6r snabbt eller bara varit innanf\u00f6r bl\u00e5shalsen. En tunn kateter \u00e4r ocks\u00e5 spetsigare vilket hos m\u00e4n kan \u00f6ka risken f\u00f6r upphakning vid urinr\u00f6rets slutmuskel och bildning av \u201dfalsk g\u00e5ng\u201d. Vuxna som har kvar samma kateterstorlek som n\u00e4r de var barn b\u00f6r erbjudas f\u00f6rnyad utprovning. Vanlig kateterstorlek f\u00f6r vuxna \u00e4r Charri\u00e8re 14-16.<\/p>\n\n\n\n

RIK \u00e4r egenv\u00e5rd<\/h2>\n\n\n\n

RIK r\u00e4knas i de allra flesta fall som egenv\u00e5rd. Egenv\u00e5rdsintyg skall vid behov skrivas av behandlande uroterapeut eller distriktssk\u00f6terska.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5v\u00e4l hydrofila katetrar som icke-hydrofila plastkatetrar kan anv\u00e4ndas. Det finns viss evidens f\u00f6r att frekvensen av urinv\u00e4gsinfektioner \u00e4r l\u00e4gre med hydrofila katetrar, men inga bel\u00e4gg f\u00f6r att ytmaterialet eller kateterdesign har n\u00e5gon betydelse f\u00f6r uppkomsten av andra komplikationer eller f\u00f6r patientens v\u00e4lbefinnande (6,7,8).<\/p>\n\n\n\n

RIK-intervall och instruktioner<\/h2>\n\n\n\n

L\u00e4mpligt RIK-intervall \u00e4r 3-4 timmar dagtid (5). Handtv\u00e4tt rekommenderas f\u00f6re RIK och efter toalettbes\u00f6k av allm\u00e4nna hygieniska sk\u00e4l.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lv-RIK<\/h2>\n\n\n\n